Vasabladet 15.3.2021

Idag inleds min ledighet. Först en vecka semester och nästa måndag börjar alterneringsledigheten, som kommer att vara fram till sommarsemestern. På jobb igen i anhörigföreningen FinFami Österbotten borde jag vara från början av augusti, om allt går enligt planerna. Jag har alltså fyra och en halv månad ledighet framför mig.

Första semesterdagen publicerades en artikel om anhörigförening och vår verksamhet under Coronatiden i Vasabladets webbupplaga. Intervjun hade gjorts redan en och en halv vecka tidigare och en del av informationen var inte längre aktuell. Bland annat gjordes reklam för en föreläsning som var redan fem dagar tidigare.

Hur som helst är det alltid bra att föreningen får publicitet. Det är viktigt att målgruppen vi jobbar för hittar oss. Ju flera vi når desto bättre, så av den anledningen är det viktigt att vi nappar alla möjligheter till synlighet. 

Mina vänner kontaktade mig och påpekade att artikeln varit fin, vilket naturligtvis är trevligt. Jag hoppas också att flera anhöriga kontaktar föreningen efter det här.     

 Anhörigföreningen jobbar på trots coronan – "Vi har kanske till och med lyckats nå fler"

På anhörigföreningen Finfami Österbottens Vasakontor jobbar Leena Pakkanen som verksamhetsledare,  Eva Hanses är anhörigrådgivare och Lovisa Till jobbar med ungdomsverksamheten som föreningsassistent. De vill betona att trots all dyster statistik går det att leva ett bra, men annorlunda liv, trots alla utmaningar en psykisk  
sjukdom medför. Det som gör allt lättare är bland annat en fungerande vård, där också de anhöriga och speciellt barnen uppmärksammas.Zoom
Foto: Mikael Nybacka

På anhörigföreningen Finfami Österbottens Vasakontor jobbar Leena Pakkanen som verksamhetsledare, Eva Hanses är anhörigrådgivare och Lovisa Till jobbar med ungdomsverksamheten som föreningsassistent. De vill betona att trots all dyster statistik går det att leva ett bra, men annorlunda liv, trots alla utmaningar en psykisk sjukdom medför. Det som gör allt lättare är bland annat en fungerande vård, där också de anhöriga och speciellt barnen uppmärksammas.

De som har närstående som har problem med den psykiska hälsan har inte haft det lätt det senaste året. "Man har blivit mera ensam", säger Eva Hanses, anhörigrådgivare på Finfami Österbotten.

De som grundade föreningen Finfami Österbotten på 1990-talet var en grupp föräldrar till barn med psykossjukdomar. Behovet av en förening uppstod när vården gick från sluten till öppen och föräldrarnas ansvar ökade.

I dag har de anhöriga familjemedlemmar som lider av många typer av psykisk ohälsa, men grundidén är den samma: att främja de anhörigas och familjernas välmående genom att ge kunskap, stöd och hopp.

– De som kommer med i någon av våra samtalsgrupper upplever generellt en stor lättnad. De upplever att någon äntligen förstår. Även om man har vänner man kan prata med så är det inte samma sak som att prata med någon som varit med om liknande problematik, säger Eva Hanses, anhörigrådgivare på Finfami Österbotten.

50

procent av alla finländare berörs direkt av psykisk ohälsa på något sätt under sin livstid. Indirekt berör psykisk ohälsa oss alla.

 
Tanken med föreningen är att det ska vara lätt att ta kontakt.

– Många som kommer till oss säger "tänk att jag inte visste om det här". Många inser när de kommer med att psykisk ohälsa kan förekomma i vilken familj som helst, säger Hanses. 

Även om föreningen försöker nå ut till så många som möjligt är det lätt att möjligheten går en förbi eller att steget att ta kontakt känns för stort. 

400 000

finländare tar hand om en anhörig som drabbats av psykisk ohälsa. Största delen av dessa gör det utan lediga dagar eller ekonomiskt stöd. Endast tre procent av de anhöriga får stöd för närståendevård av kommunen.

 

Coronaåret har inte gjort det lättare för de anhöriga, säger Hanses. 

– Coronaproblematiken är inte det som är överst på prioriteringslistan men det har varit påfrestande för anhöriga. Man har blivit mera ensam när man inte kan träffa andra på samma sätt som tidigare utan blivit hänvisad till familjen.

Föreningen har ändå lyckats nå ut till anhöriga digitalt och eventuellt också lyckats nå fler unga. 

– En del äldre har haft svårt med att få Zoom eller Teams att fungera, men de som fått det att lyckas har varit nöjda. Vi har också ringt upp de som inte varit med digitalt.

– Vi fick en nationell roll, att stå för det svenska i Finland. Vi har startat en samtalsgrupp för hela Svenskfinland. Bland andra har anhöriga som inte har någon förening på sin hemort kommit med.

25

av barnen i Finland lever i en familj med psykisk ohälsa och/eller missbruksproblem. Dessa barn behöver extra stöd och trygghet.

 

Ungdomsarbetet har också varit aktivt. Normalt åker föreningen ut till skolor, håller workshoppar och så vidare.

– Nu jobbar man med att kunna åka ut digitalt.

På ungdomsavdelningen jobbar två personer som ofta har förstärkning av två studerande.  

– Vi har kanske till och med lyckats nå fler unga det senaste året. En nyhet är en chatt via Snapchat. 


Något som helt fallit bort det senaste året är rekreation. 

– Vi har inte kunnat ordna någonting, som till exempel kortare resor och julfesten. Vi skulle på teater och gå ut och äta, det blev framflyttat till januari och sedan till april. Det låter kanske som småsaker men nöjen är jätteviktiga för anhöriga.

Eva Hanses säger det är oerhört viktigt att man uppmärksammar barnen i familjer där psykisk ohälsa förekommer och att de får information om vad som händer på ett åldersadekvat sätt. – Jag läste just en bok där författaren Kerstin  
Thorvalls citerades. Hon växte upp med en psykiskt sjuk pappa, men det var inte hennes främsta problem, utan det att ingen pratade om det. Hon visste inte vad som hände när han var inne på sjukhus eller talade konstigt. Det här har otaligt många vuxna som vuxit upp med psykiskt sjuka föräldrar lyft upp, säger hon.
Foto: Mikael Nybacka

Eva Hanses säger det är oerhört viktigt att man uppmärksammar barnen i familjer där psykisk ohälsa förekommer och att de får information om vad som händer på ett åldersadekvat sätt. – Jag läste just en bok där författaren Kerstin   Thorvalls citerades. Hon växte upp med en psykiskt sjuk pappa, men det var inte hennes främsta problem, utan det att ingen pratade om det. Hon visste inte vad som hände när han var inne på sjukhus eller talade konstigt. Det här har otaligt många vuxna som vuxit upp med psykiskt sjuka föräldrar lyft upp, säger hon.



Det har  blivit lättare att prata om mental hälsa, säger Hanses. Hon har  jobbat på Finfami Österbotten sedan 2016 och innan dess många år inom området.

– Men när det är fråga om psykoser och när någons verklighetsuppfattning förändras är det mera tabu. Ju gravare sjukdom det är desto mer förändras personligheten och det är också en stor utmaning för anhöriga att få stöd och förståelse.

60

procent av barnen till deprimerade föräldrar insjuknar innan de fyllt 25 år. Det innebär ofta avbrutna studier, långa sjukskrivningar och sjukpensionering.

 

46 procent av de anhöriga riskerar att själva bli utmattade eller få en depression när en närstående insjuknar. 

– När ens partner insjuknar tär det på de anhöriga. Det här vill vi uppmärksamma så att den anhöriga är medveten om det. Det påverkar mycket men man får också leva sitt eget liv. Det är viktigt att ta hand om sig själv och göra saker man själv mår bra av.

Vad ska man göra om man vill ta kontakt med er? 

– Vi ordnar kostnadsfri anhörigrådgivning på båda språken och till anhöriga i alla åldrar. Det går bra att boka tid via webbsidan eller att ringa direkt till någon av oss.

– Jag skulle också vilja göra reklam för en föreläsning som sänds via Zoom den 10 mars, "Familjedynamik – när en familjemedlem mår dåligt". Sedan har vi en temakväll den 31 mars när också Finfami Nylands verksamhetsledare, som också är familjeterapeut, är med.

Tillfällena går på svenska. Kontaktuppgifter och information finns på Finfamis webbsidor.

3

gånger högre är risken för att någon begår självmord om en förälder begått självmord.

 

Hur kan jag få hjälp och stöd?

  • FinFami Österbotten ordnar kostnadsfri anhörigrådgivning på båda språken och till anhöriga i alla åldrar. Man kan boka tid via hemsidan eller
  • att ringa direkt till någon av de anställda. Kontaktuppgifter:
  • www.finfamiosterbotten.fi.
  • Föreningen ordnar föreläsningar och samtalsgrupper, just nu via Zoom eller Teams. Info om grupperna finns på webbsidan.
  • Unga kan också chatta varje torsdag klockan 18–20 via Snapchat på svenska eller finska. Chatten finns på @finfaminuoriso.
  • En bra första föreläsning att komma med på är: "Familjedynamik: När en familjemedlem mår psykiskt dåligt" (10.3 kl. 18–20) via Zoom. Verksamhetsledaren vid FinFami Nyland, psykoterapeuten Leif Berg är med. Frågor man tar upp är bland annat: Hur reagerar familjen när en familjemedlem insjuknar i psykisk ohälsa? Anmälning senast 8.3 via följande länk: www.lyyti.in/familjedynamik.
  • Vill man delta på finska finns det flera nätgrupper och föreläsningar på finska, som man lättast hittar via Finafamis centralförbunds webbsidor finfami.fi.
 

Finfami Österbotten

  • Är en förening som med sin verksamhet befrämjar anhörigas välmående när någon närstående har problem med den psykiska hälsan.
  • Ger information om psykiska sjukdomar och stöd åt anhöriga för att orka med vardagens utmaningar.
  • Erbjuder grupper för anhöriga, föreläsningar, utbildningar, kurser och rekreation.
  • Kamratstödsgrupperna leds både av professionella och av gruppledare som själva är anhöriga, samtalsgrupperna är till för partners, syskon, föräldrar och vuxna barn som är anhöriga.
  • Föreningen strävar efter att påverka Österbottens och Mellersta Österbottens mentalvårdstjänster genom att framhålla anhörigperspektivet.
  • Samarbetar med kommuner, myndigheter, professionella och sakkunniga som arbetar med mental hälsa samt med andra föreningar.
  • Verksamheten stöds av intäkter från Veikkaus. Finansiering fås även från olika fonder och stiftelser.
  • Har frivilliga som kan vara bland annat gruppledare, Prospect-ledare, kamratstöd, erfarenhetsexpert, ambassadör på sociala medier, presentera verksamheten på olika evenemang.
  • Har verksamhet på svenska och finska.
  • Har kontor i Vasa och i Karleby.
  • Samarbetar ofta med Svenska Österbottens Anhörigförening, www.fspc.fi.

Kommentarer